Papperstyper

På grund av dagens tekniska framsteg samt de mångsidiga kraven på papper finns det ett omfattande utbud av olika typer av papper. Dessa produceras och bearbetas på olika sätt och har även speciella egenskaper beroende på papperstyp. Detta gör dem lämpliga för olika applikationer. I det här blogginlägget får du reda på vilka typer av papper som finns och hur papper i grunden tillverkas.

Grunderna för papperstyper - de olika papperstyperna

En första grov klassificering av papperstyper kan göras med obestruket och bestruket papper. Fokus här ligger på papprens ytstruktur och textur.

Bestruket papper avslutas med en så kallad chalk coating, vilket gör ytan på papperet matt eller även blank. Denna effekt gör att ytan verkar stängd och därmed mer stabil och slät. Detta gör det möjligt att uppnå en högre detaljnivå och kvalitet i tryck. Bestruket papper används också för att skapa iögonfallande typ- och bildeffekter och när stabilitet krävs. Med glansigt bestruket papper ger en efterföljande kalandreringsprocess papperets yta mer glans och jämnhet. Kalandrering är en process där papperet körs genom flera par valsar av olika hårdhet och material för att uppnå resultatet. Denna typ av papper är att föredra för mer lysande färgresultat samt skarpa kontraster vid utskrift. Mattbestruket papper eller konstpapper används för att uppnå reflektionsfri bildåtergivning med samtidig färgåtergivning med hög kontrast. De uppnår också optimal läsbarhet. Mattbestrukna papperskvaliteter används främst när trycksakerna ska framstå som mer diskreta, men samtidigt ädla och graciösa.

Obestruket papper är däremot inte syntetiskt behandlat, det vill säga de har en naturligt matt och sluten ytstruktur. De har också en trevlig känsla.

De olika papperstyperna, deras egenskaper och föredragna användningsområden

Nuförtiden finns det ett överflöd av olika typer av papper. Det beror dels på tekniska framsteg, men också på att inte alla typer av papper är lämpliga för en specifik användning. Till exempel kan tunna och vattenkänsliga pappersvaror inte användas för utomhusreklam, som utsätts för väder och vind och UV-strålning. Likaså måste till exempel vykortspapper genomgå en speciell tillverkningsprocess för att kunna avbilda vackra bilder på framsidan och samtidigt förbli skrivbart på baksidan. Beroende på vilken trycksak som ska användas var och på vilket sätt är olika typer av papper lämpliga för detta ändamål. Vi har sammanställt de vanligaste papperstyperna åt dig, även om det finns gott om andra specialpapper.

1. Bestruket konstpapper

En av de klassiska papperstyperna är bestruket konstpapper, som kan användas för alla tryckprocesser inom digital- och offsettryck. Bestruket konstpapper finns med en matt, sidenblank eller blank bestruken yta och avser alla bestrukna papper från 70 till 170 gsm. Från 170 gsm och upp till 300 gsm kallas det istället för belagd konstkartong. Bestruket konstpapper består av cellulosa, ibland med små mängder trä, samt fyllmedel och bindemedel. En extra lack och en beläggning ger en mycket slät yta som tätar färgen och ger ökad stabilitet. Samtidigt innebär detta också att bestruket konstpapper är svårt att skriva på eller stämpla. Å andra sidan absorberar det rena vita pappret, även känt som konstpapper, bläcket dåligt, så att konturer och färggränser framstår som särskilt exakta på denna typ av papper. Detta gör bestruket konstpapper förutbestämt för produktion av bildutskrifter med fotorealistiska djupeffekter..

Föredraget bestruket konstpapper används för följande tryckmedia:

• böcker, anteckningsböcker
• broschyrer, flygblad
• kalendrar, kataloger
• visitkort, papperspåsar
• presentationsmappar, mjuka kuvert

2. Offsetpapper

Offsetpapper är kalandrerat, storleksanpassat och har ofta inget träinnehåll. Den är omskrivbar och utskrivbar, så den kan användas för kopiatorer, laserskrivare och bläckstråleskrivare. Offsetpapper är därför oumbärligt för kontorsbruk. Förutom att det används som kopieringspapper används det även till anteckningsblock och dagstidningar. Offsetpapper kan också skrivas på bra med bläck, det fransar inte och är mycket motståndskraftigt mot plockning. Dessutom känns den autentiskt sträv och har en ädel och stabil känsla. Den mycket höga graden av vithet gör att den resulterande utskriftsbilden glänser. Offsetpapper finns i bestruket och obestruket form, bearbetas som ark eller från rulle och har en ytvikt mellan 70 och 120 gsm.

Offsetpapper används främst för:

• Kuvert, brevpapper
• flygblad, insidan av broschyrer
• flygblad

Offsetpapper finns även som kartong- och premiumversion med 120 och upp till 300 gsm. Detta kan även användas för flygblad, men även för visitkort, vykort och presentationsmappar.

3. Ekologiska papperstyper: Naturpapper, returpapper, miljöpapper

Obestruket papper består uteslutande av naturliga fibrer som trä, kokos, hampa, blomblad, korn eller gräs. Det fungerar som en paraplyterm som omfattar alla multifunktionella, normala och universella papper som inte har några syntetiska fibrer och som inte har behandlats kemiskt. Naturpapper är obestruket och ytan har inte förfinats. Den kan användas för många olika applikationer, är lätt att skriva på och uppnår tillfredsställande presentationskvaliteter. Bilder på denna typ av papper ser mjuka och varma ut och en hög färgintensitet kan uppnås. Dessutom har den en behaglig känsla som liknar konstpapper. Annonsmaterial med hög andel text kan också presenteras på ett högkvalitativt sätt på obestruket papper.

Obestruket papper används helst för:

• Tidningar, tidskrifter
• Annonstidskrifter, broschyrer, blanketter
• Ritpapper
• Pocketböcker
• Rättsliga former

Modernt digitaltryck i synnerhet drar nytta av användningen av obestruket papper, eftersom kraftfulla färger kan uppnås. Likaså är trycket luktfritt utan lösningsmedel. Träfritt obestruket papper kan även användas som vattenstämpelpapper och bankpostpapper.

Återvunnet papper består helt och hållet av återvunnet och blekt returpapper, och det finns ingen märkbar skillnad mellan det och nyfiberpapper. Det är dock också möjligt att medvetet lyfta fram skillnaden, i så fall kan den gråaktiga versionen av återvunnet papper användas. Vitt återvunnet papper ger enastående färgåtergivning, hög utskriftskvalitet och slät yta. Den används för följande tryckta material:

• Broschyrer, pappersvaror
• Kataloger, block
• Visitkort, register
• Presentationsmappar

Miljöskyddspapper är också tillverkat av 100 % återvunnet papper. Jämfört med återvunnet papper är det mer miljövänligt eftersom returpappret inte är blekt. Som ett resultat har miljöskyddspapper en grå ton.

4. Volympapper och Ensocoat-papper

Nu när "klassikerna" bland papperstyperna har beskrivits är det dags för något mer speciellt. Volympapper är träfritt och har en matt yta som liknar konstpappers. Den har en vikt på 160 gsm och används helst för bokomslag, eftersom den får motsvarande bilder att framstå som levande. Ensocoat-papper är också fritt från trä och består av en vit kromosulfatskiva med en ytvikt på 276 gsm och en filmlaminering. Dessa kombinationer gör Ensocoat-papper idealiskt för kuvert med mjuka omslag eftersom de kan användas för att uppnå enastående utskriftsbildåtergivning.

5. Fotopapper och vykortspapper

Levande färger och skarpa detaljer uppnås på fotopapper. Detta säkerställer att bläcket torkar snabbt efter utskrift så att det inte kladdar. Fotopapper med en vikt på 240 gsm används vanligtvis för fotoutskrift.

Vykortspapper eller vykortstavla kännetecknas också av sin enastående utskriftskvalitet och knivskarpa bilder. Den har en enkelsidig, bestruken kartong på 280 till 350 gsm och är i grunden en blandning av offset och bestruket konstpapper. Vykortspapper visar effektivt den utskrivna bilden på den släta framsidan, medan baksidan kan skrivas på. Dessutom är denna typ av papper mycket hållbart.

6. Finkartong och kromokartong

Ultrafin kartong är en starkare typ av papper med en ytvikt på 350 gsm. Den finns i matt högvit för briljanta färgutskrifter samt i matt kräm för särskilt ädla resultat. Finkartong med linnestruktur är särskilt lämplig för gratulationskort.

Chromo board har en vikt på 320-450 gsm och är mycket robust. Den finns i blank vit, matt grå eller svart. Chromoboard kan användas som kartong till exempelvis kuvert, och den används även till baksidan av spiralkuddar.

7. Linnepapper och handgjort papper

Linnepapper har ett högt igenkänningsvärde eftersom det har en linneliknande struktur och är unik i sin känsla. Linnepapper är mycket ljust, men du bör avstå från att använda stora färgfläckar vid utskrift. Den kan användas för visitkort med 260 gsm samt för exceptionella kuvert med 100 gsm.

Handgjort papper gör varje tryck så ädelt som möjligt. Den är även behagligt smickrande på handen och kan användas till visitkort med 250 gsm.

8. Hållbara och robusta papperstyper: Affiche-papper, affischpapper, syntetiskt papper

Affiche-papper kallas även för blåbakspapper och är UV-beständigt och väderbeständigt. "Affiche" kommer från franskan och betyder ungefär "affisch", "notis" eller "plakat". Den har en ytvikt på 115 gsm och har en ensidig mattbelagd, träfri och vit framsida och en blå baksida (blåbaksida). Det är härifrån termen blåbakspapper kommer. Posterpapper kan användas optimalt för utomhusreklam: Den blå baksidan täcker gamla affischer optimalt, även när våtlimningsmetoden används.

Posterpapper i sin klassiska form är mattbelagt på framsidan, precis som papper med blå baksida, så att klistret inte kan tränga igenom det. Den har en ytvikt på 150 gsm och är resistent mot regn, fukt och UV-strålning. Posterpapper används helst när den utskrivna bilden ska ha hög prick- och linjeskärpa.

Syntetiskt papper kännetecknas av en mjuk känsla och samtidigt vatten- och rivmotstånd. Den är också motståndskraftig mot repor och tål intensiv användning. Det är därför den främst används för menyer inom utomhus- och inomhuscatering, eftersom den uppnår en rik färgeffekt.

Pappersproduktion idag

Pappersproduktionens historia började för mer än 2000 år sedan. Papper är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar, eftersom det gjorde det möjligt att föra muntlig tradition vidare i skrift och värdefulla kulturtillgångar bevaras. En stor del av vår kunskap idag finns nedtecknad på papper, även om digitaliseringen fortsätter att gå framåt. Trä och vatten är bland huvudkomponenterna i papperstillverkning, men numera finns det även många andra processer.

En kort avvikelse: en historisk titt på pappersproduktion

Papper uppfanns i det antika Kina år 105 f.Kr., när kinesen Ts'ai Lun beskrev papperstillverkningsprocessen som vi känner den idag. Först stöttes fibrerna, kokades sedan och blandades med vatten. Silkesavfall, rester av fiskenät, hampa, trasor eller till och med mullbärsträdets bark och bast användes. Nästa steg var att skumma av enskilda lager med en sil. De resulterande skikten av papper torkades sedan, pressades och slätades slutligen.

I Europa, närmare bestämt i Spanien, tillverkades papper först på 1000-talet med hjälp av vattendrivna pappersbruk. Man använde nässelduk samt lin- och hampafibrer, som erhölls från trasor. Pappersproducenterna köpte dessa från trassamlare. Papperet torkades med skruvtrycket från papperspressar. Från Spanien spreds papperstillverkningen kontinuerligt över hela Europa. På 1800-talet optimerades de befintliga processerna och nya innovativa maskiner för papperstillverkning utvecklades. För första gången användes kemisk massaframställning av trä för fibertillverkning och utvecklingen av halvsyntetiska och syntetiska fibrer genomfördes också. I slutet av 1900-talet integrerades klorfri blekning i papperstillverkningen, vilket ytterligare förbättrade papperets kvalitet.

Råvaror som används för papperstillverkning idag

I grund och botten sker papperstillverkningen i flera steg, då råvarorna ska förberedas, bearbetas och sedan specialbehandlas. Beroende på vilken typ av papper som produceras måste det också skäras till och förpackas. Det finns nu olika pappersmaskiner som tillverkar de enskilda papperstyperna.

Vatten, trä eller träfibrer och energi är de tre huvudkomponenterna i papperstillverkningen. Vattendrag som sjöar och floder, lövträ och barrskogar tjänar som källor till dessa råvaror. Energin till produktionsprocessen kan erhållas genom att återvinna produktionsrester och avfall från tillverkningsprocessen och använda dem som bränsle. Beroende på vilken typ av papper som tillverkas används olika typer av träfibrer, det vill säga korta fibrer, långa fibrer och returfibrer.

Beredning av råvarorna

Mäldberedningen av de olika träfibrerna beror också på vilken typ av papper som ska erhållas. I grund och botten är det första steget att bryta ner träet till träfibrer, antingen genom att använda mekanisk massa för att erhålla mekanisk massa eller kemisk massa för att erhålla kemisk massa. Mekanisk massaframställning är också känd som träslipning, eftersom de avbarkade träbitarna mals till träfibrer med en roterande slipsten. Alternativt kan så kallade flis defibreras av en raffinör, där termomekanisk trämassa framställs genom två roterande skivor och tillförsel av tryck och värme. Kemisk massa framställs genom att använda sulfatprocessen. I denna process kokas veden i en speciell lut och bindemedlet lignin, som håller ihop träfibrerna, avlägsnas.

Efter att mäldberedningen är klar måste den erhållna trämassan eller cellulosa blekas. Blekning är också föremål för flera steg där föroreningar avlägsnas och den önskade graden av vithet ska uppnås. Ozon, syre, klor, klorföreningar eller väteperoxid i olika former används för blekning. Den mer miljövänliga metoden för blekning görs utan användning av klorgas; istället framställs elementär klorfri eller klorfri massa.

Tillverkning av papper med hjälp av pappersmaskiner

Pappersproduktionen sker också i flera steg. I pappersmaskinens inloppslåda injiceras först en fibersuspension mellan två löpande silar för att bilda pappersbanorna. Fibersuspensionen består av 99 % vatten och en procent fibrer samt andra fyllmedel. Sedan kommer trådsektionen, där överskottsvattnet kan rinna av och bilda en enhetlig pappersbana. I pappersmaskinens pressdel är nästa steg att minska vattenhalten från 80 till 50 % genom att köra den genom flera rullar som pressar ut den. Detta följs av torkningssektionen, där ytterligare vätska avlägsnas från papperet genom att mata det med het ånga. Slutligen är den sista delen återspolningssektionen. I detta avsnitt rullas den färdiga pappersbanan ihop till maskinrullar ("tambours") och transporteras till efterbehandlingsavdelningen. Där kan papperet vidarebehandlas beroende på framtida användning, till exempel genom ytlimning, utjämning, beläggning eller superkalandrering.