Tryckfärger - en allmän översikt

Färger spelar en viktig roll inom marknadsföring, design och reklam. De kan framkalla associationer och känslor som avkoppling, och de uppfattas också som värmande eller svalkande. Valet av färgtoner för tryckta eller digitala medier bör därför vara väl genomtänkt för att framkalla den önskade reaktionen hos kunden eller användaren. Tryckfärger, som används speciellt för design av tryckta medier, kan nu uppnå högkvalitativa tryckresultat. Beroende på vilka krav som ställs på dem måste ett lämpligt val av tryckfärg göras. I det följande kommer du att lära dig vad tryckfärger är, vilka krav de bör uppfylla och hur olika påverkansfaktorer påverkar tryckresultatet.

Vad exakt är tryckfärg?

Tryckfärger är blandningar som innehåller färgämnen och överförs till tryckmedia som papper med hjälp av tryckformar. Specialbindemedel är finns för att bädda in färgämnena i en hållbar och mekaniskt elastisk film på mediet. I bästa fall bör tryckfärger redan bilda en intensiv färgfilm i ett tunt lager. Tillsammans med tryckmedierna är de bland de väsentliga materialen i tryckprocessen.

Komponenter i tryckfärg

Ur fysisk synvinkel består tryckfärger av ett fast ämne, det vill säga färgämnet, som är fint dispergerat i en flytande substans (bindemedel). Detta är också känt som ett "spridningssystem". I grund och botten består de av fyra komponenter:

• Färgämnen (organiska och oorganiska pigment)
• Bindemedel (hartser)
• Lösningsmedel (oljor)
• Hjälpmedel (tillsatser)

Färgämnen är alla färgämnen som förekommer i form av organiska eller oorganiska pigment. Dessa fina komponenter sprids i bindemedlet, vilket gör att det säkerställer deras extremt fina och jämna fördelning. Lösningsmedlet tjänar till att överföra ingredienserna till tryckformen eller substratet. Olika hjälpämnen som tillsatser optimerar tryckfärgen, det vill säga gör att offsetfärgerna torkar och kontrollerar även produktrelaterade egenskaper som rep- och gnidmotstånd.

Krav på tryckfärger och deras egenskaper

Viskositeten hos tryckfärgen beror på de krav som ställs på den tryckta produkten. I grund och botten kan man skilja på pastaformiga tryckfärger med hög viskositet och tunnkroppade tryckfärger med låg viskositet. Dessutom måste strålningshärdande bläcksystem särskiljas från de för digitala trycksystem (torra och flytande toner). Tryckprodukterna avgör alltså valet och följaktligen bläckets egenskaper. De kan grovt delas in i fyra grupper:

• Förpackning
• Reklam
• Kataloger och tidningar
• Tidningar och böcker

I förpackningstryck, som den första gruppen, förväntas bläck ha idealisk gnidningsmotstånd, motståndskraft mot fyllnadsmaterialet och adekvat briljans. Om de å andra sidan används i reklam krävs också god gnidningsmotstånd, optimal bildåtergivning och hög glans. Tryckfärger i kataloger och tidningar måste ha hög briljans, bearbetas snabbt och kunna torka. Tidningar och böcker kräver å andra sidan både snabb torkning och bra smutsmotstånd. Utöver dessa aspekter är vissa egenskaper hos tryckfärger avgörande för kunderna, som kan delas in i följande grupper:

• Optiska egenskaper
• Mekaniska egenskaper
• Kemiska och fysikaliska egenskaper
• Ljusäkthet

Tryckfärger har goda optiska egenskaper när de realiserar önskad färgton så exakt som möjligt. Deras egenskaper beror på vilken tryckprocess som används, mediet och den befintliga ljuskällan, såsom dagsljus eller artificiellt ljus, under vilken den tryckta produkten betraktas. Goda mekaniska egenskaper är särskilt viktiga för de olika tryckprocesserna. Till exempel bör tryckfärger som offset-, flexo- och gravyrfärger, som appliceras genom valsning, kunna transporteras väl över färgvalsarna.

De kemiska egenskaperna hos bland annat de flytande komponenterna i tryckfärgerna har också stor betydelse. Dessa bör realisera övergången från flytande till fast tillstånd, till exempel när bläcket appliceras på tryckformen i flytande form och överförs till mediet och sedan övergår till fast tillstånd. Kemiska och fysikaliska egenskaper bestämmer således främst torkningsbeteendet hos tryckfärger. Snabbtorkning krävs till exempel vid tryckning av böcker eller kataloger, men om de ska penetrera ett substrat (även känt som "strike-off") krävs andra, precist definierade kemiska och fysikaliska egenskaper. Om det måste tryckas förpackningar som används för att lagra mat, hygienprodukter eller till och med leksaker, så kräver detta vissa toxikologiska egenskaper hos tryckfärger. Det ställs även krav på deras fysikaliska och kemiska beständighet, såsom gnidnings- och kladdbeständighet samt beständighet mot kemiska reaktioner, vilket också har stor betydelse vid förpackningstryck. Beroende på applikation ska tryckfärger vara resistenta mot lösningsmedel, syror, fett, baser, svett och mycket mer. Motsvarande specifikationer är exakt definierade i standarder som DIN ISO 2836, DIN EN 71, DIN ISO 12040, EN 646 och EU-föreskrifter.

Utöver dessa faktorer är tryckfärgens ljusbeständighet en av de mest relevanta egenskaperna som tryckeriets kunder är särskilt intresserade av. UV-strålar förändrar strukturen hos bindemedel och pigment, vilket gör att färgerna bleknar med tiden. Så är fallet med både dagsljus och artificiellt ljus. Om trycksaker som tapeter, menyer, affischer eller skyltfönsterbokstäver kontinuerligt utsätts för solljus eller artificiellt ljus bör detta beaktas.

Faktorer som påverkar bläck under tryckproduktion

Beroende på vilken tryckprocess som används på vilket sätt kan detta ha inverkan på tryckfärgerna och därmed på tryckresultatet. Vi listar nedan hur olika produktionsmetoder påverkar tryckfärger.

Tjocklek på bläck

Om en tryckfärg appliceras på mediet i flera lager, ändras både dess intensitet och färgton med ett ökande antal lager. Som regel blir tryckfärgerna mörkare med ett ökande antal lager, till exempel får färgen gul så småningom en orange gjutning. Det måste därför vara klart innan utskriftsjobbet påbörjas vad färgskiktets tjocklek blir för att välja rätt bläck och uppnå bästa utskriftsresultat.

Papperets inverkan på bläcket

Papper finns på marknaden i hundratals olika typer och kvaliteter. De enskilda papperen skiljer sig åt i sin ytstruktur, inneboende färg och bläckbehov. Dessa faktorer har en enorm inverkan på färgtonen och följaktligen tryckresultatet - speciellt med offsetfärger som är transparenta. Så om du skriver ut samma lagertjocklek på olika papper kommer de resulterande färgtonerna att skilja sig markant.

Beläggning - ja eller nej?

En annan faktor som påverkar tryckfärger är lackering. Om ljusets brytning ändras av beläggningen, ändras färgtonen och utskriftsresultatet differentieras. Detta beror på ljusbrytningens fysik, inte på kemiska förändringar i trycket. Ett orange tryck, till exempel, blir mycket rödare efter övertryck än tidigare. Så om färgtonerna i det tryckta resultatet ska motsvara exakt de för originalet måste beläggningens inverkan på tryckfärgen beaktas och därmed valet göras. Likaså måste tryckfärgerna ha den erforderliga beständigheten, annars kan ytterligare missfärgning uppstå på grund av effekten av beläggnings- eller adhesiva ingredienser.

Faktorer som påverkar färgnyanser efter tryckning

Det är inte bara under tryckprocessen som förändringar i färgton kan uppstå på grund av tryckmedia, efterbehandling eller lagertjocklek. Även efter att processen har slutförts bör vissa faktorer beaktas som påverkar utskriftsresultatet.

Ändra färgtonerna genom torkning

Med klassiska arkmatade offsetfärger sker torkning i två steg. Först absorberas de tunna oljorna i porerna på pappersytan. Processen börjar med den första kontakten mellan bläck och substrat och tar bara några minuter. Detta resulterar i den första stelningen av bläckfilmen. I det andra steget torkar arkmatad offset genom oxidativ tvärbindning av vegetabiliska oljor. Detta innebär att växtmolekylerna tvärbinds under påverkan av atmosfäriskt syre och en tvärbunden polymer bildas av de flytande oljorna. Polymeren ger bläckfilmen både glans och hårdhet. Denna process kan ta några timmar eller ett litet antal dagar, där bläckfilmen når sin slutliga struktur efter några timmar. Eftersom bläckfilmens tjocklek, pigmentvätning och sammansättning ändras i det andra steget resulterar detta ibland i en förändring i färgtonen. Till exempel kommer ark färska från pressen att visa andra färgtoner än påföljande dag.

Åldringspåverkan på bläcket

Efter att en tryckt produkt har producerats kommer den med största sannolikhet inte att förbli samma färg för alltid. Detta beror delvis på papperet, som påverkas av åldringsprocesser och kan gulna eller få sina optiska vitmedel att sönderdelas. Detta påverkar färgen, som får en gulaktig nyans och tappar ljusstyrka. Här är mycket ljusa smyckesfärger särskilt påverkade och visar en förändring i färgtonen. Dessutom bleknar eller missfärgas färgen om produkten utsätts för solljus under en längre tid. Hur mycket beror på ljusäktheten hos det använda pigmentet.

Övervägande belysning

Naturligtvis ändras även färgutseendet med olika ljussättning. Dagsljus, artificiellt ljus, mulna dagar, neonljus eller glödlampor till exempel har alla inflytande eftersom de har helt olika strålningsspektra. Som ett resultat uppfattar det mänskliga ögat bläcket på ett annat sätt beroende på belysningen. På samma sätt kan två tryckta mönster se likadana ut under samma belysning, men se olika ut under en annan typ av belysning, vilket också kallas metamerism. För att undvika avvikelser i färgbedömningen på grund av olika ljussättning, används alltid standardljuskällan D50, det vill säga medelvitt dagsljus, för färgmatchning och utskriftskontroll.

Fyrfärger kontra dekorfärger: skillnaderna

Fyrfärgstryck förkortas också med bokstäverna CMYK, där de tre första står för färgkomponenterna cyan, magenta och gul. K, å andra sidan, står för Keycolour, det vill säga den svarta komponenten. Fyrfärgstryck är en subtraktiv färgmodell, vilket innebär att ju mer bläck som appliceras, desto mörkare blir det tryckta resultatet. Teoretiskt ska cyan, magenta och gult tryckta ovanpå varandra resultera i svart, men istället produceras bara en mörkbrun ton. Det är därför den svarta delen behövs för att skapa större kontraster eller för att skriva ut djupt svart. Färgerna appliceras efter varandra och skapar en tryckplåt för varje. Fyrfärgstryck används främst för tryckprodukter och vid offsettryck. När de skrivs ut tillsammans kan sekundärfärgerna rött, grönt och blått uppnås, så ett brett färgspektrum kan täckas, men inte lika brett som med RGB: Detta är en färgrymd som används för digitala medier. Här representerar rött, grönt och blått de fysiska primärfärgerna (ljusa färger) och bildar en additiv färgmodell. Ju fler färger som blandas, desto ljusare blir färgtonen; alla tre tillsammans i det högsta värdet resulterar i vitt.

Även om ett omfattande färgspektrum kan täckas med CMYK, är det dessutom nödvändigt att använda solida färger som spot- och specialfärger för neon, metalliska färger, guld, silver eller opakvitt. Dessa är färdigblandade färger med en distinkt färgeffekt. Färgfluktuationer kan också till stor del undvikas med dekorfärger och färgnyanser kan realiseras som inte kan återges med fyrfärgstryck.